Typiskt mig och min dubbelnatur är att när jag kom hem lade jag kikärter i blöt och drack en mugg yogi-tea innan jag lade mig. Det är rock n roll det ;D
Ska jag vara allvarlig en stund så har jag lite svårt att förstå vanliga dödligas förvåning när hårdrockare berättar att vi gör mjuka eller vanliga saker. Det är klart, om de förstår att vi är vanliga människor under nitarna så måste fördomar kullkastas-och att kullkasta fördomar är inte lätt men det är värt det.
Du som läser, har du någon fördom om hårdrockare eller fått höra någon galen fördom som du vill dela med dig av?
3 kommentarer:
jag har en fördom, som verkar stämma för det mesta. att ni avskyr all musik som inte är tillräckligt hård, och gud nåde den som skulle uppskatta någon kommersiell icke djup musik. för musik utan budskap kan ju inte vara bra? Christina Aguilera till exempel, vilken tondöv jävla hagga! eller?
Jag tror mycket av det du skriver är just en fördom-jag tror aldrig jag har mött så många yngre människor som uppskattar klassisk musik som just hårdrockare-och t.o.m Yngwie Malmsteen, den levande gitarristklichén, har Paganini som främsta förebild.
Eftersom hårdrocksmusiker så gott som alltid är mycket skickliga är dock tålamodet med obegåvande musiker ofta lite kortare än de flest människors.
Och en sak till, du är välkommen att kommentera i bloggen igen, men hyfsa till språket då. Christina Aguilera har inte gjort något ont.
Skicka en kommentar