Om mig

Mitt foto
Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.

lördag, augusti 06, 2011

Crimson of the Opera

Igår inledde jag helgen på bästa vis. Jag gick på Prides Opera-gala. För många skulle det säkert låta som att jag var en katt bland hermelinerna på alla möjliga sätt-men så snart den vackra musiken började så var det som att gränserna krälade tillbaks till där de hör hemmaoch det viktiga är kärleken till musiken.

 För mig var det lite extra stort att vara där eftersom en av mina stora inspiratörer, Rickard Söderberg, skulle sjunga. Han inledde showen (efter en fyrhändigt spelad oevertyr) och jag satt till vänster så han doldes av flygelns lock när han gjorde entré. Det förhöjde bara ögenblicket när han tagit plats på scenen och inledde en av mina favorit-arior "Ombra mai fù" Då kan jag säga att det var fuktigt i de Crimsonska ögonen. När han avslutade med "Till Havs" rann tårarna över-det var min operaälskande morfars favoritsång. Jag känner på mig att han log från där han befinner sig.  Däremellan så var jag mest varm i hjärtat av min första opera-upplevelse-alla solisterna var fantastiska. Jag hade svårt att prata efteråt-så jag tror att jag har blivit operafrälst.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, så glad jag blir! Din horisont vidgas, och mot ett sånt underbart vackert landskap som operavärlden därtill! Jag gläds med dig, och jag gläds för dig!

Ps. Detta är fjärde försökte att kommentera. Kanske kan det vara en god idé att titta på om något hakat upp sig?

Hannele på Hisingen sa...

Låter som en höjdare.